Stattena omfamnade integrationslag: “Öppna armar från dag ett”

Stattena, Victor Bärring

Lagbild efter en match under sommaren 2016.

När Victor Bärring bjöd in ensamkommande ungdomar till fotbollsplanen visste han inte hur resten av föreningen skulle reagera. Resultatet: Bara kärlek.
– Man blir stolt, det var öppna famnar från dag ett, säger Bärring.

Under hösten 2015 kom många asylsökande på kort tid till Sverige och skåningen Victor Bärring hörde till dem som berördes starkt av situationen. Han insåg att de nyanlända i stor utsträckning var unga pojkar som flytt genom Europa på egen hand och oftast helt saknade nätverk i sitt nya land. Nu gällde det att försöka välkomna dem på bästa sätt – och sättet att göra det på kändes givet.

– För mig fanns ett självklart val: Fotbollen. Den var redan en stor del av mitt eget liv, i och med att jag är engagerad inom Stattena IF i Helsingborg. Därför kom tanken ganska naturligt: ”Borde man inte testa att dra igång ett nytt lag för att inkludera de här grabbarna?”, säger Bärring.

Och så blev det. Tillsammans med skolor, asylboenden och HVB-hem på orten – och med stöd av klubben – hittade 26-åringen snabbt spelarunderlag till en helt ny sektion. Ett herrjuniorlag som klev rakt in i seriespel. Men en sak var viktig redan från början: Det fick inte mynna ut i ett isolerat projekt där killar från länder som Syrien och Afghanistan hamnade, utan kontaktytor med resten av organisationen.

Victor Bärring ville skapa naturliga förutsättningar för integration genom att mixa truppen och även plocka in en grupp etablerade svenskar. Den ambitionen lyckades han med – trots att det fanns vissa farhågor på förhand.

– Man visste ju inte riktigt hur folk skulle hantera det här, att det plötsligt kom in en grupp flyktingar till föreningen. Till vardags kan folk ha en varierande syn på migrationspolitik och invandring, men det som överväldigat mig är att man inte märker några negativa attityder alls runt själva fotbollen. Tvärtom. Jag måste säga att det blivit ett otroligt fint mottagande från alla håll gentemot de här ungdomarna. Alla anstränger sig för att de ska känna sig så hemma som möjligt, säger Victor Bärring.

Det var du inte helt beredd på?
– Jo, men jag var nog lite orolig att det skulle kunna uppstå friktion, åtminstone ibland. Att det kunde bli tråkig stämning på vissa träningar, att spelarna skulle söka sig till ”sin egen” gruppering. Men så ser det inte alls ut. De svenska killarna har verkligen snappat upp de nyanlända och tagit kontakt för att prata om allt möjligt, inte bara om fotbollsgrejer. Hur det går i skolan, vad de gör på fritiden, hur livet på boendet fungerar och så vidare. Det har imponerat på mig.

Men den första säsongen medförde ändå en del utmaningar, inte minst sportsligt. Stattena IF:s nya herrjuniorlag hade hamnat i en serie med ganska svårt motstånd och det tärde på både självkänslan och motivationen. I takt med att förlusterna blev allt fler gick luften till viss del ur laget och det blev ett manfall framåt höstspurten.

– Det var en lite tung period och ett tag kändes det inte som att vi skulle orka samla ihop oss till en fortsättning. Jag själv som haft tränarrollen blev fick barn i samma veva och behövde trappa ned av det skälet. Då fanns det ingen som riktigt kunde ta upp stafettpinnen. Men så plötsligt fick vi napp. En kille, Nihad, som tidigare spelat med Stattenas A-lag, men som slutat på grund av en knäskada,  hörde av sig och frågade om han fick hjälpa till. Och trots att han inte hade någon tidigare ledarerfarenhet har han skött det här helt perfekt. Han drar ett jättelass och vi har fått en välbehövd nystart, säger Victor Bärring.

Till 2017 passade man också på att göra om grundupplägget en hel del. Istället för att uteslutande möta juniorer inom vissa årskullar fungerar integrationslaget nu som en regelrätt reservtrupp i en B-lagsserie. Det medför en ökad rörlighet och spelare i alla åldrar kan representera såväl A- som B-laget. På så sätt har fördelningen mellan nyanlända och etablerade svenskar i truppen blivit mer eller mindre exakt 50-50, enligt Victor Bärring.

– Förut var det svårare att uppnå. Då kunde vi ju inte ha med spelare som passerat en viss åldersnivå. Nu kan vi plocka in rutinerade killar från A-laget till matcherna och våra ungdomar får även en tydligare koppling till spetsen där uppe. Det är bra för alla. Vi har fått en så himla fin sammanhållning i vårt lag. En avslappnad miljö där det inte alltid måste vara på blodigt allvar. Killarna från A-laget är ju vana vid en annan svårighetsgrad. Här kan de umgås, spela fotboll och ha kul tillsammans. Vi upplever att vi träffat mitt i prick med den här strukturen, och förhoppningen är att laget ska leva vidare i många år framöver.

Själv har Victor Bärring egentligen blivit avtackad inför sin pappaledighet. I vintras samlade gruppen ihop till en gemensam present i form av bebiskläder åt familjens nytillskott. Men helt och hållet har han ändå inte släppt greppet om laget.

– Nej, det vill jag inte. Jag håller kontakten och försöker att dyka upp någon gång i veckan. Nu senast var jag med och spelade match till exempel. Det här är så roligt att jag inte vill vara utan det, säger Bärring.

David B Larsson

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on LinkedIn