Stod upp för mångfalden – Tillsammans Cup finalister till Guldhanden
21 december 2016Mörka krafter ville stoppa cupen genom hot och skadegörelse – men deras aktion fick motsatt effekt. På nationaldagen 2016 anordnade föreningen Flyttfågeln en fotbollsfest med drygt 10 000 deltagare från olika länder.
Det var under hösten 2015 Erik Englund bestämde sig. Han hade följt medierapporteringen från kriget i Syrien och förfasats över det lidande människor drabbades av längs flyktvägen därifrån till Europa. Många nådde Sverige efter svåra vedermödor, men det innebar inte att den ovisshet som omgärdade deras situation kunde skingras. Långt därifrån. Köerna hos Migrationsverket var långa och den osäkra väntetiden på uppehållstillstånd följde samma mönster. Som enskild asylsökande kunde man få vänta minst ett år på sitt besked, varnade myndigheten. En slitsam tillvaro att anpassa sig till, särskilt för de ungdomar som kommit till det nya landet helt ensamma, utan både släkt och vänner.
Allt detta såg Erik Englund och det fyllde honom med frustration. Han ville göra någonting för att försöka lätta åtminstone lite grand på bördan och nå ut med någonting positivt till ungdomarna. Som fotbollsälskare och stockholmare bestämde han sig för att “gräva där han stod” och använda idrotten som ett inkluderande verktyg. Erik kontaktade ett HVB-hem i sina hemtrakter i Farsta och hörde sig för om intresset för att starta ett lag i Korpen. Kunde några av ungdomarna på boendet tänka sig att vara med? Det kunde de – nästan allihop. Att fylla upp truppen blev inga problem för Erik och snart hade hans hjärtebarn, Flyttfågeln FC, tagit form.
Och inte nog med det. Satsningen på det nystartade korplaget födde andra och större tankar hos Erik. Nu när han väl börjat engagera sig såg han ingen anledning att bromsa, snarare tvärtom. Arbetet med Flyttfågeln hade visat med all önskvärd tydlighet hur eftertraktad fotbollen var bland många av de nyanlända, och varje gång Erik fick säga nej till någon som bad om en plats i laget sved det i hjärtat. Han ville nå ut till fler. Men formen, att på egen hand driva en liten förening, hade förstås sina naturliga begränsningar. Hur gärna han än ville kunde han inte engagera mer än 10-15 spelare åt gången.
Det var då hans vän Marica Määttä hörde av sig. Hon hade lärt känna en ung kille från Afghanistan som längtade efter att få spela fotboll, och det enda tänkbara sammanhanget Marica kom på var genom just FC Flyttfågeln. Men Erik tvingades återigen ge nekande besked. Det fanns helt enkelt ingen möjlighet, inte som läget såg ut just då.
– Kanske skulle man göra någonting i lite större format, tänkte han högt, som en cup eller så. Då skulle vi kunna skapa plats för många, många fler.
Marica nappade på en gång och inom loppet av några dagar hade konceptet börjat ta form. På nationaldagen, 6 juni 2016, skulle duon ihop med sina nätverk anordna ett arrangemang för att välkomna både etablerade och nyanlända till en gemensam fotbollsfest. En eftermiddag med musik och underhållning, mixade lag och massvis av fotboll. Allt för att sprida den glädje Erik själv och hans vänner inom FC Flyttfågeln hade upplevt när de fått en gemensam bas på fotbollsplanen.
– Vi bestämde snabbt att projektet skulle heta ”Tillsammans Cup” för det var själva andemeningen med alltihop. Det finns ett symbolvärde med att visa att alla vi fotbollsälskare, från Sverige eller Syrien eller varifrån vi nu kommer, tillsammans kan bilda något större. Något bättre. Därför kändes också nationaldagen som ett så passande tillfälle att genomföra detta på. Vi ville göra det för att inspirera andra och för att visa att Sverige idag står för gemenskap och sammanhållning, säger Marica Määttä.
Var det hårt jobb?
– Oh, ja. Vi var tio personer som träffades i snitt varannan kväll efter våra ordinarie arbeten för att rodda med allting. Så höll vi på i fyra månader för att få artister, food-trucks, föreläsare och allting annat på plats. Det slet men var samtidigt fruktansvärt roligt.
Men bara några dygn före avsparken höll hela evenemanget på att gå om intet. I skydd av mörkret hade någon eller några personer brutit sig in på Enskede IP, där Tillsammans Cup skulle hållas, och vandaliserat gräsplanen i hopp om att cupen inte skulle kunna genomföras.
– Men vi vägrade att backa. Vi sade till varandra: ”Om rasisterna är så rädda för det här betyder det bara att vi är på rätt spår. Vi kör!” Och det visade sig vara ett bra beslut, för väl på plats fick vi ett oerhört fint mottagande av våra spelare. Det var ett 30-tal lag på plats och mängder av åskådare. På grund av medieuppmärksamheten och hoten kom dessutom uppemot 10 000 åskådare och tittade på evenemanget, det var en enorm känsla, säger Marica.
Men finast av allt var ändå inte det stöd omgivningen visade, utan de reaktioner som kom från många av spelarna själva.
– Deras glädje betydde allt. Att spelarna, ledarna och volontärerna fick uppleva detta tillsammans var det bästa med hela dagen. Och ska jag plocka ut ett särskilt minne var det när en gammal dam som föddes i Etiopien men som bott i Sverige under många år kom fram till oss i slutet av dagen. Hon sade att det här var det bästa hon varit med om under alla sina år i det här landet. Sådant tar man till sig, säger Marica.
Under kommande år fortsätter Tillsammans Cup med mångdubblad energi. Redan 2017 går evenemanget av stapeln på ytterligare några platser i Stockholm, utöver Enskede, och även i både Malmö och Göteborg.
– Vår vision är att framtidens nationaldagsfirande tar sig det uttrycket: Att det går ut på att människor med olika bakgrund träffas för att spela fotboll. På varje gräsplätt i hela landet, säger Marica.