Finalist till Guldhanden 2022: Farhiya Abdirahman, Bollihop

Farhiya kom som vuxen till Linköping från Somalia och är idag ett välkänt ansikte i området Berga, Linköping. Hon vet hur svårt det kan vara att som nyanländ hitta en väg in i den svenska kulturen. Genom fotboll och andra aktiviteter får Farhiya med sig mammor in i föreningslivet vilket underlättar integreringen för dem, familjen och deras barn.

Farhiya är en person som många känner förtroende för och vänder sig till. Hon inger trygghet och är samhällsengagerad. Bland annat är hon drivande för en grupp som går trygghetsvandringar i Berga varje helg. Med ett ben i vardera svensk och somalisk kultur fungerar hon som en brobyggare för omgivningen. Hon får på så sätt med sig föräldrar så att de låter sina döttrar delta i fotbollen. Farhiya vill att så många tjejer som möjligt får den möjligheten. 

Hon kom i kontakt med fotbollen när dottern började spela 2018. Först som intresserad fotbollsmamma och snart som ett stöd i kontakten med föräldrar genom att tolka och skapa förståelse för föreningens aktiviteter. Hennes engagemang innebar bland annat att hon började göra sällskap med tjejerna till och från fotbollen så att både barn och föräldrar skulle känna sig trygga. 

Efterhand blev Farhiya alltmer aktiv. Hon hoppade in och assisterade vid träningar i fotboll och futsal och blev bland annat ledare för den yngsta gruppen, flickor 7-9 år. Under skolloven har hon varit  engagerad i fotbollsskolan och ledare vid futsalcupen.

Men det har inte stannat vid flickorna. I sina kontakter med de andra fotbollsmammorna väcktes idén om aktiviteter också för kvinnor. Det blev starten för fysträning för kvinnor som varje vecka leds av Farhiya. Vartefter har nya behov uppstått vilket lett till att Farhiya nu också leder samtalsgrupper för kvinnor.

Farhiya arbetar som undersköterska och studerar idag till sjuksköterska parallellt med att hon arbetar deltid som aktivitetsledare inom Bollihop. Hon är lågmält stolt över sitt engagemang i området och hur hon via fotbollen lyckats locka med sig mammor till föreningen, träningar och samtalsgrupper. Många mammor var tveksamma i början, men är nu med och lär sig språket och får en bättre förståelse för vikten av rörelse för barn och vuxna. De får nya kontakter och nätverk som underlättar deras egen och deras barns integrering i samhället, samt att de fått större insikt om betydelsen av sina döttrars fotbollsspel. 

”Den lilla bollen som rullar gör att folk träffas och har roligt. Jag trivs jättebra och tror det är viktigt att jag finns här som ett stöd, speciellt till mammorna”, sammanfattar Farhiya.