Finalist till Guldhanden: Amel Alibasic, Hallstahammar SK

Amel har blivit som en extrapappa för flera av de ensamkommande pojkar som anlänt till Hallstahammar. Hans egna erfarenheter gjorde det till en självklarhet för honom att ge samma stöd som han själv en gång fick.

Hallstahammar ligger två mil från Västerås och har drygt 11 000 invånare. I mitten av 1990-talet kom 14-årige Amel hit som asylsökande från Bosnien. Via fotbollen fick han snabbt nya kompisar, lärde sig språket och kulturen. Framförallt fanns det ledare som stöttade och hjälpte när det behövdes. Som vuxen ville han ge tillbaka.

– När jag kom till Sverige betydde fotbollen mycket. Jag har varit i killarnas situation och nu vill jag ge dem samma stöd som jag själv fick.

För 7 år sedan tog Amel över ansvaret som tränare för P00-02 i Hallstahammar SK. Det var då ett lag med övervägande etablerade svenskar, men som behövde få in fler spelare för att kunna fortsätta. Amel upptäckte att det fanns några asylsökande barn som ville vara med och spela.

– Det gjorde att laget kunde fortsätta, samtidigt som de nya fick något bra att göra under sin fritid.

Idag har barnen vuxit upp till ungdomar och laget består av 20 spelare med 13 olika nationaliteter. Fast Amel brukar säga att han har ett helt lag till – men de spelar numera i andra klubbar. Endast sex spelare finns kvar från starten för sju år sedan.

– Ett antal spelare byts ut varje år. Det kommer nya, samtidigt som andra går vidare till andra lag eller slutar. De två nyaste spelarna kom till Sverige för så sent som 3 månader sedan. Alla får vara med.

Amel sköter allting i och kring laget; planerar träningar, fixar sponsring, tvättar matchställ, skjutsar spelare och köper in kläder, skor och utrustning så att ingen ska stå utan. Men han ger också stöd i livet utanför fotbollen. Han har fixat extrajobb till flera av killarna och hjälper till att hitta boende. Via sitt arbete som rörmokare träffar han både företag och privatpersoner och hjälper till att knyta ihop kontakterna. För många har han blivit som en extrapappa.

Amel pekar på hur viktigt det är att det finns aktiviteter på orten, i Hallstahammar.

– Om man inte har något att göra så kan det vara lätt att man hamnar fel eller hittar på bus.

Han har exempel på ungdomar som varit på väg att hamna snett, men där han lyckats få dem på rätt köl igen tack vare fotbollen.

I föreningen räcker hans energi också till att anordna nattfotboll, sommar- och höstlovsaktiviteter, vilket betyder mycket för traktens barn och ungdomar. Där får spelarna vara med och hjälpa till som ledare. Ingen i laget behöver betala medlemsavgift, istället jobbar de ihop avgiften för att alla ska kunna spela.

Reaktionerna runtom har dock inte varit odelat positiva. Det har funnits en oro för att laget kostar för mycket, trots att Amel och laget dragit in mer pengar än vad de kostar. Men från många har han mött stor uppskattning. Barn som tidigare slutat spela har kommit tillbaka och många ser fördelarna med laget. Amel har också tilldelats kommunens integrationspris för sina insatser.