Föreningen växer tack vare nyanlända – Sverige United stöttar Skinnskattebergs SK

Foto: Robin Högberg Fagersta-Posten

Under många år kämpade Skinnskattebergs SK med ett vikande medlemsantal. Nu har trenden vänt – tack vare de nyanlända som integrerats i föreningen.
– En jättetillgång för oss, säger styrelseledamoten Gitte Parkatti.

De senaste åren har fler asylsökande än tidigare kommit till Skinnskatteberg, en kommun i Västmanland med drygt 4000 invånare. Precis som på många andra orter i Sverige har inflyttningen märkts av inom idrottsrörelsen, och det är fotbollen som lockat flest deltagare, både bland pojkar och flickor.

För den lokala föreningen, Skinnskattebergs SK, har tillskottet varit välkommet. Klubbens A-lag återfinns i division 4 och behöver kontinuerligt fylla på med spelare underifrån för att upprätthålla den sportsliga nivån. Utan nyrekrytering blir det omöjligt att på sikt hålla liv i en resultatorienterad satsning. Något klubben varit smärtsamt medveten om en längre tid. Innan alltfler nyanlända sökte sig till SSK hade föreningen problem med ett växande medlemstapp, där det undan för undan blev färre personer kvar i rullorna.

Så är det inte längre. Numera består Skinnskattebergs SK:s ungdomslag till ungefär 50 procent av nyanlända och den övriga hälften av personer födda och uppvuxna på bygden.

Samtidigt är det inte alltid så enkelt att introducera ungdomar som aldrig spelat organiserat för svenskt föreningsliv. Det finns många ramar att anpassa sig till, saker som kanske ter sig självklara för dem som ingått i samma klubb sedan knutteåldern, men som kan vara svårare att navigera kring om man inte är van.

Skinnskattebergs SK:s kassör Gitte Parkatti förklarar:

– Det svenska föreningslivet bygger på ett antal oskrivna regler och normer som är väldigt viktiga att följa. Det kan vara alltifrån tidspassning till grundläggande taktisk skolning och att man klarar av samspelet mellan spelare, domare och ledare. Kommunikationen och språket, att man lyssnar, förstår och tar till sig instruktioner. Vi upplevde att många som kom nya till vår miljö behövde lite tid att anpassa sig. De kunde vara väldigt duktiga spelare, men behövde fortfarande lära sig hur allting runtomkring planen fungerar, säger hon.

Var det något som vållade problem för er?
– Nej, inte problem direkt. Men vi kände att vi ville ge dem stöd och resurser att få med sig ”hela paketet” för att successivt kunna bli en del av vår förening. Om vi stressade för mycket var vi oroliga att de som redan ingår i den mer organiserade verksamheten skulle uppleva att ramverket luckrades upp och att upplägget uppfattades som oseriöst. Att de skulle välja att sluta. Det har vi inte råd med om vi vill trygga återväxten.

Lösningen blev att dra igång en inslussningssektion med spontanfotboll, där dedikerade ledare hjälper till att lägga grunden för de nyanlända för att rusta dem ordentligt inför fortsättningen.

– Det har fungerat kanonbra. Vi kör träningar två gånger i veckan och det har kommit deltagare från ett flertal HVB-hem och asylboenden. Inte bara från vår ort, utan även från närliggande områden. Lite extra roligt är att vi hade en liknande satsning för tio-15 år sedan, och nu är några av de som spelade på den tiden tillbaka i ledarroller hos oss. På så sätt är cirkeln sluten och vi känner oss trygga med att tränare som själv inkluderats i vår förening tar upp stafettpinnen och lotsar in nya ungdomar, säger Gitte Parkatti.

Ni fokuserar mycket på struktur och ordning och reda. Har det varit utmanande att få till de delarna?
– Nja, vi upplever att kommunikationen fungerar utmärkt och att det finns en ömsesidig respekt mellan alla inblandade. Men det är klart att det varit enstaka situationer som uppstått och då har vi fått vara väldigt tydliga med vad som gäller. Ett sådant exempel var att vi hade en kille som blev så besviken när han blev utbytt på träning att han snörade av sig skorna och gick hem. Han hade svårt med tider och kunde inte acceptera att vi ställde honom vid sidan av om träningen redan dragit igång. Men nu är han en av dem som gått vidare till ordinarie verksamhet. Vi har haft tålamod och stöttat honom så gott vi kunnat, och det har verkligen gett resultat. Det är väldigt kul att se.

Sverige United tror att det här tillvägagångssättet kan vara väldigt lyckat när det handlar om att integrera nya spelare i svenskt föreningsliv. Därför stöttar vi gärna Skinnskattebergs SK med projektet under tiden inomhussäsongen pågår. Den här gången ger stiftelsen ett handtag med den utrustning och det material som behövs, medan SISU (Idrottsutbildarna) stöttar upp med kostnaderna för lokalhyror och faciliteter. En bra modell, där Skinnskattebergs SK förhoppningsvis får så goda förutsättningar som möjligt att bedriva sin verksamhet. Tack för er insats och lycka till framöver!