Startelvan klar: Finalister till Guldhanden 2020

För fjärde året i rad delar Sverige United ut stipendierna Guldhanden, Silverhanden och Bronshanden till några av fotbollens eldsjälar. Här är de elva huvudkandidaterna som på olika sätt bidrar i arbetet med integration och inkludering genom fotbollen.

Det är återigen dags för stiftelsen Sverige United att sätta strålkastarljuset på några av fotbollens viktigaste förebilder. Genom våra stipendier vill vi stötta och uppmärksamma de eldsjälar som med hjälp av fotbollen skapar tillhörighet, sammanhang, kamratskap och trygghet och därigenom bidrar till inkludering av människor med olika bakgrund. Vår förhoppning är att deras gärningar ska inspirera andra att engagera sig och göra främlingar till lagkamrater.

Tillsammans med vår priskommitté – bestående av fotbollsspelarna Zećira Mušović och Ivo Pekalski, Offsides chefredaktör Anders Bengtsson, Futebol dá força-grundaren Cecilia Safaee och elitdomaren Mohammed Al-Hakim – kan vi nu presentera våra finalister. En startelva som har gjort beundransvärda insatser. Vid vår gala i Stockholm i februari kommer vi att få veta vilka av dem som tilldelas stipendierna Guldhanden, Silverhanden och Bronshanden på 50 000, 30 000 respektive 20 000 kronor.

 

Adonay Beyed, föreningen Gevents, Lund

Adonay ligger bakom det återkommande eventet Linero Streetball, höjdpunkten för många fotbollsintresserade ungdomar i Lund som har blivit en mötesplats i Lund för människor med olika bakgrund. Sedan starten 2016 har arrangemanget utvecklats för varje år och hålls numera i Stadsparken på sommaren och i inomhushallen Victoriastadion på vintern. Eventet samlar uppemot 1000 deltagare. Fotboll och integration är i fokus, men även basket, handboll och musikkuppträdanden finns på programmet.

Tillsammans med sitt kompisgäng bedriver Adonay även löpande verksamheter såsom miniturneringar på fredagskvällar för 12 – 17 åringar, ”Friday Nights”, och futsal i samarbete med Linero IF.

Adonay ses som en förebild för många ungdomar, och han har lyckats knyta kontakt med många unga som kommunen och andra idrottsföreningar inte når ut till.

 

Angelica Hjorth Ståhlgren, Destina Sönmez och Krispin Kuoppala, Sätra SK

Sätra SK är en klubb för tjejer och av tjejer. I såväl styrelse som flera av ledarteamen är tjejerna i majoritet. Föreningen verkar i ett område med stor mångfald där alla inte har samma förutsättningar och det inte är en självklarhet att vara engagerad i en förening, varken som spelare eller förälder.

Damlaget har haft stora framgångar, samtidigt som föreningen bedriver breddverksamhet. De senaste nio åren har man arrangerat Sätra Girls Cup, Stockholms största fotbollsturnering för tjejer. South Side Kick är en nyare aktivitet: en öppen aktivitetsdag för alla tjejer i området som genomförs i samband med damlagets match. På fredagar bedrivs gratis dropin-fotboll och klubbstugan har gjorts om till en mötesplats för unga tjejer och kvinnor i området.

Drivande i detta arbete är tre eldsjälar. Angelica är en förebild som ung, kvinnlig ordförande. I sin roll som ordförande har hon valt att ta en operativ roll, inte minst i de sociala projekten. Destina är ny i styrelsen men har varit tränare i föreningen de senaste 10 åren. Med den bakgrunden för hon in nya perspektiv i styrelsearbetet. Krispin är sportchef och tränare. Han finns på plats i klubbhuset i stort sett dagligen, där man vill skapa en trygg plats för tjejer.

 

Anna Larsson, Håbo FF

Med sin bakgrund som ledare och spelare i föreningen tvekade inte Anna att ta sig an tränaruppdraget för dryga 30-talet ensamkommande tonårskillar i början av 2017. Håbo FF United, som laget kom att heta, skulle inte belasta föreningens ekonomi så Anna löste resurser bland annat genom samarbete med Röda Korset. Anna ordnade också aktiviteter ihop med herrlaget Bålsta Sanering FC vilket gav killarna manliga förebilder och kontakter in i samhället. Idag har behovet av United-laget har upphört. Flera av killarna är väl integrerade, men Anna finns fortsatt med och stöttar i och utanför fotbollen.

I sin roll som föreningens ordförande har hon i år dragit igång en ny integrationssatsning. “All Welcome Cup/Fredagsmys på konstgräset” är en mycket uppskattad spontanfotboll varje fredagskväll då alla barn mellan 8 – 18 år välkomna.

 

Jonas Lindmark, Nybyns IK

Jonas har väckt liv i Nybyns IK, fotbollsklubben i den lilla byn med mindre än 50 invånare. Han såg möjligheten att kunna ta emot och stötta ensamkommande samtidigt som han gav föreningens fotbollsverksamhet en nystart. Numera är han föreningens allt-i-allo och ledargestalt.

Laget består av ett 50-tal spelare i åldrarna 17 – 25 år fördelade på mer än tio olika nationaliteter. Jonas är lite av en extrapappa och finns tillhands för spelarna dygnet runt.

De senaste åren har Nybyns IK, med Jonas och spelarna i spetsen, på uppdrag av Älvsbyns kommun anordnat en tolvtimmars-turnering för ungdomar under Allhelgonahelgen. Nyligen har Jonas också färdigställt ett fik och motionsgym i klubbhuset som får nyttjas inte bara av laget utan alla i bygden runtomkring.

 

Jörgen Gustafsson, Fröjereds IF

I 20 år har Jörgen varit aktiv som ungdomstränare i Fröjereds IF. När Tidaholms kommun tog emot många ensamkommande 2015 föreslog han att föreningen skulle erbjuda dem någon aktivitet. Det slutade med att Jörgen sedan fem år varit ledare för spontanfotbollen i Tidaholm varje lördagskväll. Spontanfotbollen har blivit en samlingsplats på lördagskvällar även för ungdomar som inte spelar fotboll.

Verksamheten har gett många ringar på vattnet. Till exempel startades ett futsallag som nu är i seriespel. Jörgen är lagledare med träning två kvällar i veckan. Då ingen av spelarna har körkort så ställer Jörgen upp och hämtar och lämnar till match och träning när bussarna slutat gå. Det blir ett antal mil efter sena träningar.

Förutom spontanfotbollen och futsallaget är Jörgen även tränare för F13 och knattarna.

 

Leif Magnusson, IFK Tumba

I hela sitt liv har Leif varit fotbollen i Tumba trogen. Han är inte bara tränare inom IFK Tumba Fotboll utan också en stark kraft i föreningens antirasistiska arbete. Han har varit en viktig del i att anordna Tumbakicken, en årlig cup som genomförs under mottot ”Ge rasismen rött kort”.

Han ligger bakom Tumba United, där föreningen bedriver öppna träningar och har en metod för att hjälpa ensamkommande, asylsökande ungdomar att komma in i samhället, med fotbollens kraft. Leif bistår ungdomarna i att skapa kontaktnät för att underlätta och effektivisera integrationsprocessen. Han agerar som mentor för många av ungdomarna.

Leif har också initierat ett samarbete med Storvretskolan i Tumba för att ge nyanlända ungdomarna handledare som hjälper till med exempelvis läxläsning.

 

Magnus “Budo” Ericsson och Stefan Bragsjö, Vimmerby IF

Hundraårs-jubilerande Vimmerby IF har varit något av pionjärer inom integration. Redan under tidigt 1990-tal började Budo aktivt arbeta med integration av invandrare. Detta arbete förstärktes när Stefan kom in i föreningens arbete för cirka 20 år sedan. De båda har under lång tid oförtrutet verkat för integration och inkludering av såväl invandrare som funktionsnedsatta genom fotbollen, dels som parhästar i styrelsen men lika mycket på och vid sidan av planen.

Redan under Balkan-krigen gjordes stora insatser för att stötta unga killar och tjejer på flykt. Samma sak gällde när det några år senare började dyka upp afghanska killar utan föräldrar. Uppgifterna varierade från att vara extrapappa, hjälpa till med kläder, sommarjobb och på julafton blev det extra stolar runt bordet.

Insatserna har fortsatt genom åren och den så kallade Vimmerbymodellen, som kännetecknas av öppna armar till andra kulturer, har fått stor spridning.

Nu sker en satsning på tjejer från skilda kulturer där tillkomsten av Asllani Court, som invigdes 2018, spelar en viktig roll. Här bjuds tjejer in till öppna träningar och deltar på föreningens egen eftermiddagsverksamhet.

 

Niclas Brissman, Järpens IF

Järpens IF är en relativt liten förening men med ett stort integrationsarbete. Herrsidan (16 – 25 år) har drygt 100 aktiva från 13 olika nationer och på ungdomssidan är det likadant.

Niclas är drivande i detta arbete och han har ett starkt engagemang för integration i Åre kommun. Det verktyg han använder är fotbollen, men han månar lika mycket om spelarna utanför planen och hjälper till med jobb och bostad. Han har blivit en viktig manlig förebild och lite av en extrapappa.

Niclas engagemang har smittat av sig långt utanför fotbollsleden. När han drog igång insamlingen till en ny konstgräsplan fick han människor i bygden som aldrig tidigare hade brytt sig om fotboll att köpa några kvadratmeter konstgräs. Hans namn finns med i sammanhang där integration och inkludering är på agendan.

 

Patric Svanholm, Bjärtrå IS

Många menar att utan Patric hade det inte längre funnits någon fotboll i Bjärtrå, den lilla byn utanför Kramfors.

Patric, som tränat i föreningen sedan barnsben, såg hur klubben liksom samhället runtom sakta somnade in. Samtidigt fick han höra om ensamkommande ungdomar inne Kramfors som inte fick möjlighet att spela fotboll. Han bestämde sig för att starta ett lag för dessa unga. Idag, 10 år och många skjutsar senare, så består laget av en blandning av nysvenskar och ungdomar från trakten med Patric som spelande tränare. Föreningen har två aktiva herrlag och ett lag i futsalserien.

Patric, som gjort och gör det mesta i föreningen, har genom åren också haft ett starkt engagemang för spelarna och bland annat stöttat i jobbsökande.

 

Ranjani Srinivasan, Enskede IK

Ranjani har varit tränare i föreningens flick- och pojklag sedan drygt 10 år. I samband med flyktingvågen 2015 märkte Ranjani att det började dyka upp ungdomar runt idrottsplatsen som stod och hängde och verkade vilja vara med. Det var då hon bestämde sig för att dra igång drop-in-fotboll på fredagskvällar för ungdomar 13 – 18 år.

Fem år senare lever verksamheten fortfarande vidare och samlar mellan 20 – 50 personer varje fredagskväll, utomhus eller inomhus beroende på säsong. Det är ett blandat gäng med både ensamkommande ungdomar, spelare från Enskede IK och andra klubbar samt spontanspelare från Enskede med omnejd. Många kommer från olika boenden, men här fångar föreningen också upp ungdomar som har slutat spela i den organiserade fotbollsverksamheten men som ändå vill spela fotboll.

 

Sverker Johansson, Östra Ryds IF

Sverker har varit tränare i mer än 10 år. Inte bara i Östra Ryds IFs reguljära verksamhet, utan också för ensamkommande grabbar i närområdet. När Östra Ryds IF för drygt fyra år sedan ville starta en länge efterlängtad juniorverksamhet så var underlaget för litet. Men Sverker hade svaret. Killarna på asylboendet ville spela oftare och mer organiserat, juniorerna från Östra Ryd var med på tåget och föreningen gav sitt stöd. Det var bara att sätta igång.

Det blev ett lag där flyktingar från länder som Afghanistan, Syrien, Eritrea och Somalia spelade sida vid sida med jämnåriga som spelat i föreningen sedan förskoleåldern.

Fram till idag har ett hundratal spelare passerat genom verksamheten, som därmed lagt grunden för en fortsatt integrationsprocess in i samhället.

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on LinkedIn